Europaparlamentets partigrupper

Hur fungerar egentligen grupperna i den folkvalda överstatliga delen av EU?

Europaparlamentet är den tredje delen av EU:s beslutsfattande organ, tillsammans med Kommissionen och Rådet. Var femte år får medborgarna i EU rösta in sina nationella kandidater i parlamentet, men vad händer sen egentligen? Med tanke på Sveriges ringa befolkning så får vi få platser i parlamentet. Sverige har 21 parlamentariker, att jämföra med Tysklands 96, och Maltas 6.

Parlamentets roll är att förhandla och besluta om de förslag som Kommissionen tar fram. Europaparlamentet tillsammans med Rådet har medbeslutanderätt gällande nya lagar, och lagar som inte accepteras av en av de två kan inte gå igenom. Förfarandet innebär att lagstiftning måste passare folkvalda både på överstatlig nivå, alltså Europaparlamentariker, och på nationell nivå, det vill säga regeringarna som sitter i Rådet.

Det här innebär att medborgarna i varje EU-land har två led av representanter vid varje lagförslag som kommissionen lägger fram. Men det skiljer sig en del i hur de två representerar sina väljare. Medlemmarna i rådet representerar sin regering, medan parlamentarikerna representerar dels sitt eget parti, dels sin partigrupp. Parlamentarikerna är inte tvungna att rösta med sin partigrupp, men att rösta emot sin grupp för många gånger kan leda till konflikter. Det finns just nu sju partigrupper i Parlamentet, och ett antal partigruppslösa parlamentariker.

De parlamentariker som inte är medlemmar i någon partigrupp är det av olika anledningar. Det öppet nynazistiska grekiska partiet Gyllene Gryning har än så länge inte varit välkommet i någon partigrupp, som ett exempel då ett parti står för långt ifrån någon partigrupp. Det kan även vara av andra anledningar, det satiriska tyska partiet Die PARTEI, gick till val på sloganen För Europa – Mot Europa för att välkomna alla väljare, och fick på det viset två mandat, genom 900,000 tyska röster. Den svårbeskrivna italienska 5-stjärnerörelsen har inte heller någon partigrupp, då de försökte byta från Nigel Farages partigrupp EFDD till den liberala grupp ALDE. Då medlemmarna i EFDD bestod av Alternativ für Deutschland, Brexit-partiet, och andra partier som förespråkade att deras länder ska lämna EU ändrade sig ALDE i sista stund och släppte inte in partiet i sin grupp. Sedan dess är 5-stjärnerörelsen utan partigrupp i parlamentet.

Att vara utanför en partigrupp innebär i princip att vara utan representation i Parlamentet. Det blir mycket svårare att få plats i de olika utskotten, att få talartid och de partigruppslösa får inte den finansiering från Parlamentet som partigrupperna får, pengar som används för att anställa personal för parlamentarikerna. De får istället ta pengarna ur egen ficka, eller från partikassan.

Det 9e Parlamentet som valdes under 2019 består av följande partigrupper:

EPP (Europeiska folkpartiets grupp): EPP är framförallt en konservativ och kristdemokratisk grupp, och grundades redan 1953. EPP är den största partigruppen i Parlamentet. Ledaren för gruppen är Manfred Weber, som egentligen borde lett Kommissionen, då han var spitzenkandidat för EPP inför valet 2019. Svenska medlemmar i gruppen är Moderaterna och Kristdemokraterna.

S&D (Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet): S&D är en samlingsgrupp för de europeiska Socialdemokraterna. Även S&D grundades 1953. S&D är den näst största partigruppen i Parlamentet. Det enda svenska partiet i gruppen är Socialdemokraterna.

Renew (Renew Europe): Renew Europe är en ny grupp, som bildades främst av den gamla partigruppen ALDE, Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Renew är den tredje största gruppen i Parlamentet. Gruppen bildades genom att Emmanuel Macrons En Marche och ALDE gick samman till en gemensam partigrupp innan EP-valet 2019. Svenska Centerpartiet och Liberalerna är medlemmar i Renew.

IDG (Identitet och Demokrati): IDG är en ny partigrupp som bildades med valet 2019. IDG är den fjärde största partigruppen. Gruppen samlar partier som motsätter sig europeisk integration eller förespråkar att medlemsstaten lämnar EU, och partier som är höger om de konservativa partierna i EPP. Bland partierna märks belgiska Vlaams Belang, finska Sannfinländarna, franska Rassamblement National (f.d. Front National), italienska Lega Nord och tyska Alternativ für Deutschland. Gruppen har inga svenska medlemmar.

Greens-EFA (De gröna/Europeiska fria alliansen): Greens/EFA har en politik som är inriktad på miljöpolitik och regional politik genom partiet EFA. Greens EFA bildades genom en sammanslagning av De gröna och Europeiska fria alliansen efter valet 1999. De är den femte största partigruppen, och enda svenska partiet i gruppen är Miljöpartiet.

ECR (Europeiska konservativa och reformister): ECR är en konservativ/ekonomiskt liberal partigrupp. ECR är den sjätte största gruppen. ECR samlar främst de partier som ser skeptiskt på EU-samarbetet, men inte är så öppet EU-kritiska som partierna i IDG, eller av någon annan anledning inte vill samarbeta med dem. Sverigedemokraterna är den enda svenska representanten i ECR.

GUE/NGL Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster: GUE/NGL har en tydlig vänsterpolitik. Gruppen bildades 1995, efter ett antal tidigare splittringar. Det är den minsta gruppen i parlamentet, med 10 medlemmar mer än de partigruppslösa.

Lämna en kommentar